Utgivning I Vederhäftiga I Programförklaring I Porträttgalleri

Marknadsföring I Under tillverkning I Kontakt Länkar I Start

ISBN 91-975985-4-2

180 s. 

100 kr

Betänk detta barn, och var icke ledsna: 

Djävulen varken super, röker eller slår runt  

– likväl är Han Djävulen.  

För den som ingen synd gjort, finnes ingen Förlåtelse.  
(Luk 15:11 – 32)  

 För syndens skull kom förlåtelsen.  
(Eph 1:7, 1:1 – 23)

Ulf Roundell är det svenska nittonhundratalets mest legendomspunne och dystert förbigångne skald. Roundell in extenso, som nu för första gången utges i sin fragmentariska helhet, står vid sidan av Satans korpus och As, monstra, epigon och övrigt som Roundells och därmed svensk litteraturs kanske allra märkligaste verk. Följ Roundell på irrvägarna ned i purgatoriet, ned i de burdusa brotten. Studera de kapriciösa, kategoriska påståendena, som till exempel när Roundell med emfas förordar ensidigt ”vit” sprit eller med antipatisk ironi beskriver litteratörens vardag, eller när han kreerar nidbilder av kanoniserade poem och med grepp från samtidens avgudadyrkan skildrar påhittade stockholmska skeenden.

På grund av livfullheten, den poetiska åskådligheten och den existentiella ångesten förs tankarna genom den svenska kontexten till Lucidor, Wivallius och Bellman. Roundell skildrar en härförleden dåtids Stockholm med dess dubiösa krogar, bornerade och stagnerade kulturpersonligheter, fala flickor och litterära institutioner. Texterna blir dock aldrig klanglöst krönikerande eller kulturhistoriska; Roundell är ständigt och framför allt poet och våldsam vivör. Dock finns i Roundells antagonistiska iver en bekymmersam yrsel – en paradoxal och sublim fragilitet mitt i de brutala osedligheterna.

Roundelltolkaren Karl-Olof Bäckelin skriver i Tillfällen som flytt. Om försöken att fånga nuet i svensk litteratur 1970-2000 (Stockholm 2002) att ”under rollkostymen som en litteraturens dråpare och mästerman, en apart men inspirerad antikrist och själamördare fanns ett graverande hot, en ständig anfäktelse om ett stundande gehenna; han väckte oförgätliga frågor om den förlorade själen, om godhetens oförmåga och umbärlighet – han var en bedrövlig men naturlig del av den omtalade kraft vars lott är att verka ont men göra gott. Eller om det nu var tvärtom i Roundells fall.”

Jag ska skildra verkligheten som ett ölglas,

bryta ny mark och låta allt gå i kras.

Originalmanuskript

Je vais décrire la réalité qu’un verre de bière,

Détacher de l’ancien et la toute chose briser.

 Daemones sunt genere animalia, ingenio rationabilia, animo passiva, corpore aerea, tempore aeterna.

Wolfgang Roundelius, comte librement choisi de mont Maria, vraisemblablement mort an age inconnu dans la rue de Bastu environ l’année 1790. Sa gloire posthume se seulement basait sur Les Chants de Roundelius, une œuvre entièrement inhumaine et disgracieuse, une reliure de la teneur suivante: état d’ébriété et sang brûlant. Le roman a fait frémir dans la foule liseuse pas nombreux et a bouleversé toutes notions littéraires et enjolivement. Les Chants de Roundelius comme par le passé assaillir le lecteur dépendant sa colère vigoureuse et apocryphes, ses francs-parlers forts et amoureux - et les décapitations par écrit.

 Et Wolfgang Roundelius, qui est-il? Qui qu’il soit ; les réponses sont écrites en arrière. Mais: De nos jours, les distances ne comptent plus.

 Les Chants de Roundelius est la première complète édition française des textes fragmentaires et follement.  

Maison d’Édition Bûcher Bouquin

Till toppen